Jag heter Andrei Reinol och jag är landskapsfotograf. Det har jag varit i över ett decennium, och det verkar aldrig sakta ner. Redan när jag var liten tyckte jag om att vandra och vara ute i naturen – vid havet, på myrar och i skogar. Att se de här speciella ögonblicken fick mig att vilja fånga dem, ta dem med mig och dela dem med andra. Eftersom jag älskade landskap kom det sig naturligt att gå vidare med den sortens fotografering. Vidvinkelbilder blev snabbt en favorit, och jag har i stor utsträckning hållit mig till dem.
Naturen i sig själv blev en inspiration. Ingen tidig morgon eller solnedgång är den andra lik, och det motiverar mig att lägga märke till och fånga de ögonblicken. Jag antar att jag kan kalla mig själv för en ögonblicksobservatör. När jag vandrar, cyklar eller kör bil så är jag alltid på jakt efter nya motiv eller mönster. Jag försöker komma ihåg potentiella platser, så att jag kan forma dem till en bild när rätt förutsättningar infinner sig.
Under mina tidiga år som fotograf försökte jag fånga alla ljusögonblick jag såg på bild, vilket jag så klart inte lyckades med. I dag är mina fototurer planerade, och de föregås av noggrann observation av väderförhållanden baserat på min erfarenhet. Det är viktigt att göra det förarbetet, för då vet jag när och vart jag ska åka. Jag har alltid ögonen på hur ljusförhållandena ändrar sig, och baserat på det tar jag ofta beslut i sista ögonblicket.
Havet ger ett bredare perspektiv och en möjlighet att ta landskapsbilder i vidvinkel. Jag använder främst ett NiSi 15mm vidvinkelobjektiv till det. Inlandet, i kontrast, tenderar att styra över kompositionen. Där föredrar jag ett objektiv med litet zoomomfång. Dock är 90 % av mina bilder tagna med 15-20mm brännvidd. Jag tycker också om att använda en brännvidd på 70-200mm för mer luftiga ”Grand landscapes”. Det funkar även bra till att fånga rörelser i naturen i allmänhet.
De flesta av mina landskapsbilder är tagna under den gyllene timmen med hjälp av ett stativ. De längre slutartider som krävs vid svagt ljus gör att jag inte kan hålla kameran i handen. När jag tar bilder väldigt sent, eller tidigt, på dagen behöver jag neutrala gråfilter med en övergång för att balansera exponeringen i förgrunden och bakgrunden. Det här hjälper mig att balansera ljusförhållandena direkt och sparar tid på efterbehandlingen. Jag har alltid velat röra mig i naturen i stället för att sitta framför datorn och redigera bilder i timvis. Vid havet använder jag ofta neutrala gråfilter för att öka exponeringen. Det ger mig möjligheten att ge uttryck för min kreativitet och ytterligare utöka möjligheterna för att få med min signaturstil i bilderna. Här är jag väldigt nöjd med NiSi-produkterna, och jag kan inte föreställa mig mitt arbetsflöde utan dem.
Jag njuter verkligen av ögonblicken när solen stiger eller försvinner ner bakom horisonten. De timmarna är de ljuvaste på en landskapsfotografs dag. För att bjuda in åskådarna i mina bilder försöker jag alltid att få med förgrunden när det är möjligt, och man kan tryggt säga att jag verkligen betonar förgrunden. Det ger en tredimensionell kvalitet till bilden och får den att skilja sig från enkla bilder på solnedgångar och moln. Genom åren har jag lärt mig att se och observera naturen på ett sätt som låter mig använda olika naturkomponenter som del av mina landskap – mönster, linjer, spår, stenar, plantor, träd eller moln.
Personligen tycker jag att atmosfären på morgonen fungerar bättre för landskapsbilder. Morgondimman skapar en mystisk atmosfär som solnedgångar inte kan. Dimmiga morgnar i augusti är bland mina favoritmotiv. Självklart säger jag aldrig nej till en vacker, färgsprakande solnedgång, men det är på något sätt enklare att fokusera på en dimmig morgon. Den diffusa bakgrunden och det distinkta ljuset. Men samtidigt bör man bekräfta alla de ögonblick som naturen erbjuder, om ens bara med sin närvaro. Jag säger aldrig nej till ett stormigt hav, nattens första frost eller en färgsprakande höst. Varje ögonblick har sin egen charm.
Vissa välbesökta platser behöver bara nytt ljus och en ny vinkel, komposition eller perspektiv. Det skulle vara lättare att bara fånga några ögonblick och behålla dem i sinnet. Men det är mer intressant och spännande att ta sig an hela scenen från en ny vinkel. För att försöka få fram och skapa sin egen vision för bilden. Även om ljusförhållandena inte längre är optimala kan en mer ovanlig scen skapas. Jag tycker absolut om att upptäcka nya och spännande platser, men även de gamla stigarna kan bjuda på ovanliga vyer.
Myr, hav, skog
Jag går mest på myrar och i kustnära områden. Om morgonen på ett dimmigt träsk, om kvällen på en sandstrand med en vacker solnedgång. Det hade varit helt idealt. Skogar, med sin urkraft, erbjuder också fina fotomöjligheter. Min favorittid på året är när hösten sträcker sig ut mot vintern, det vill säga när den färgsprakande naturen möter de frostvita morgnarna. Jag tycker också verkligen om vintern, med mycket snö och vita landskap. Det blåsiga och stormande hösthavet erbjuder alltid flera fotograferingsmöjligheter. Den här listan skulle bara kunna fortsätta, eftersom jag i nästan varje ögonblick försöker hitta intressanta kontraster och koppla samman dem i mina bilder.
Naturfotografering är absolut ett bra sätt att kombinera en aktiv livsstil med vackra vyer. När man vet att varje ögonblicks ljus är unikt har man alltid en potentiell möjlighet att fånga några av dem om man har med sig en kamera. Att observera naturen utvecklar ens förmåga att lägga märke till små detaljer – från molnens rörelser, vindens riktning, väderkartor, landskapets särdrag och många andra saker som man kan fundera över och kombinera i bilder.
